DAGARNA MAN HELST VILL GLÖMMA

Hej mina vänner!
Nu var det ett tag sedan jag skrev och jag måste säga att det är mycket som händer i mitt liv just nu.
Som ni kanske vet, men som jag kommer berätta åndå, så läser jag till sjuksköterska. Jag är färdig nu i januari och är så himla spänd och förväntansfull inför detta. Det är 40 dagar kvar till examen och dagen efter examen kommer jag och min sambo att flytta från mörka smålandsskogarna tillbaka till Trollhättan där vi kommer ifrån. Vi har fått lägenhet och allt är ordnat med jobb för oss båda. Jag har haft VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning) sedan slutet av september och jag kan säga att det är något av en energitjuv, både psykiskt, fysiskt och diabetesmässigt. Känslan när man kommer till en ny avdelning eller ett nytt område är omväldande. Min första period i september/oktober var på onkologen. Efter  onkologen var det hemsjukvården och nu den sista perioden på ortopedavdelning. Det är ganska stora kontraster och att samtidigt behöva oroa sig för att inte bli låg i vissa situationer och att inte må dåligt för att bs ligger högt är inte så kul första veckan innan man känner all personal och de känner till varfr man går och sätter sig i fikarummet och proppar i sig massa choklad, så att de inte tror att man "smiter" från arbetet. 
 
Jag kan säga så här. De senaste dagarna har varit hemska rent diabetesmässigt. Det började svänga i fredags kväll och har fortsatt sedan dess. Här låt oss ta en titt.
 
 
Jag kan säga att jag var helt slut efter denna helgen. Ketoner som flög upp mot 2,5 och låga värden med höga och långvariga rekyler.

Kommentera här: